Pluot – Flavor Heart

För den som gillar frukt är den här i Europa än så länge rätt ovanliga Pluoten ett absolut måste, dess frukt är nämligen en riktig smakbomb och är efter att vi fick våra första pluots i somras en av våra absoluta favoritfrukter, av alla frukter som finns. Själv tycker jag konsistensen var lika intressant som själva smaken och när jag tänker tillbaka på krispet som nästan kan liknas vid ett fint äpple så läntar jag starkt efter nästa sommars skörd av dessa ovanligt perfekta frukter. Ordet Pluot uttalas ”plew-ott”.

Denna korsning av japanskt plommon (Prunus salicina) och aprikos (Prunus armeniaca) har en intressant historia eftersom pluoten härstammar från den mindre populära plumcot, en frukt som utvecklades i slutet av 1800 till början av 1900-talet av växtförädlaren Luther Burbank. Plumcot har traditionellt 50 procent plommon blandat med 50 procent aprikos. Senare tog den nu legendariska Floyd Zeiger, då nyutexaminerad från University of California och bosatt i Modesto, Kalifornien, upp arbetet som Burbank börjat. Outtröttligt handpollinerade han plommon och aprikoser och sådde sedan kärnorna från dessa korsningar. Detta är ett arbete som tar lång tid då det ofta tar många år innan dessa kärnsådder börjar ge frukt och det är även bara en bråkdel av alla korsningar som ger frukt med tillfredställande egenskaper, som till exempel sötma, storlek och konsistens. Slutligen flera år senare hade han fått fram sorten som han började kalla Pluot, 3/5 delar plommon och 2/5 delar aprikos.

Pluots är idag väldigt populära i USA och har en storlek från pingisbollsstora frukter till de som är lika stora som en knytnäve. Idag finns det mer än 80 sorter av pluot som odlas i USA, med Kalifornien som den största odlaren av frukten.

Kruxet med att odla Pluot här i Sverige är att träden ofta blommar relativt tidigt och blomningen kan därför ibland drabbas av sen vårfrost. Dock så är det som med persikor att om de odlas mot en varm vägg eller mur så börjar blomningen så gott som alltid lite för tidigt vilket kan skapa problem med både sena frostnätter och avsaknad av pollinerande insekter. Därför är det bättre att odla dom likt ett vanligt äppelträd men dock i ett lite vindskyddat och soligt läge. Härdigheten är bra och sägs ligga runt 25 minus. Våra träd här på Jeppa S har inte haft några problem med 20 minus och nu senaste vintern 23 minus. Våra träd på friland har nu stått endast 2 år men de växer på fint och jag hoppas att de kanske i år ska ge sina första pluots. De vi har i växthus är ca 1-2 år äldre och gav sina första skördar i somras. Ett alternativ som fungerar bra är att odla dom i växthus, träden går nämligen lätt att hålla små med klippning. Man får i växthus dock hålla koll på sena vårfrostnätter om trädet står i blom då. Man får även själv agera bi och pollinera blommorna med en liten pensel. Fördelen med växthusodling är att frukterna blir snäppet sötare på grund av den extra värmen ett växthus erbjuder. Pluots är delvis självfertila men gynnas av att ha en annan sorts Pluot eller Japanskt plommon i närheten.